Stolt mamma!
Tidigare år Bosse varit med på seglingssemester har det varit ett jävla gnäll och man ska sitta i famnen hela tiden vara stressad och inte alls gilla självs båtåkandet men nu i år har han lärt sig finna ro! Han kan ligga ensam inne i båten när vi seglar, går gärna fram och kollar läget på fördäck ibland och verkar faktiskt också njuta stundtals. Han paddlar till och med sup utan att verka tycka att det är det är de minsta jobbigt eller läskigt. Jag är så lättad och glad över att han börjar bli lugn och trygg. Visst har vi en hel del träning med annat framför oss men det är en bit på vägen. Underbara lilla vovve. Mitt hjärta smälter när jag ser honom överlycklig över att få springa på öarna och jaga pinnar, när han faktiskt både äter och dricker utan problem fast vi är mitt på havet och när han myser ner sig i skuggan och bara ligger och tittar när jag och Kalle stökar runt på båten. "Föräldralycka" kan man väll kalla det... Eller mattelycka kanske.
Ikväll befinner vi oss på Utö. Har gått en långpromenad runt ön, handlat lite och badat. Nu avslutad kvällen med ett glad rosé i sittbrunnen. Ibland är livet då jävla bra!